Terrorism
Fakta

 
Vem är terrorist?
Terroristgrupper i Sverige
Terrordåd i världen
Hotbilden efter kalla kriget
Terroristens medel/vapen
Motmedel i Sverige
Terrorismforskning - kunskapsbehov och frågeställningar

Vem är terrorist?
Det finns en livfull diskussion bland forskare om hur terrorism ska definieras. En ofta använd kliché lyder: "en terrorist i den enes ögon är en frihetskämpe i en annans". Ordet terrorist härstammar  från det franska verbet "terreur", att skrämmas.

Någon strikt vetenskaplig och allmänt accepterad definition på vem som är terrorist saknas. Den vanligaste definitionen är emellertid att en terrorist systematiskt använder våld eller hot om våld för att nå ett politiskt syfte. Genom sina dåd, eller hot om dåd, vill terroristen få en politisk förändring till stånd. Offren vid terrordåden är mestadels människor som av ren slump råkar befinna sig på platsen där attentatet äger rum.

En del forskare hävdar att varken motorcykelgäng eller andra svenska grupper är att betrakta som terrorister, trots att de mer eller mindre regelmässigt  använder våld. Som grund för detta menar man bl.a. att t.ex. nynazister och MC-gängen saknar politiskt syfte med sina handlingar. Dessa grupper såväl som de politiska aktivistgrupperna genomför inte heller sina dåd på ett sådant sätt så att en bred allmänhet hotas. De utgör dock ett hot mot den allmänna säkerheten, ett så kallat "lågnivåhot".

Terroristgrupper i Sverige
I Sverige bedrivs terrorismbekämpningen av Säkerhetspolisen, SÄPO. En av dess främsta uppgifter är att se till att Sverige inte blir en bas för utländska organisationer som i andra länder använder våld, eller hot om våld, för att nå sina mål.

Flera av de extrema islamiska grupperna som genomför terroraktioner på olika håll i världen finns representerade i Sverige. Dessa islamiska grupper har stått för de flesta antalet terrorattacker med dödlig utgång under senare delen av 1990-talet. I Sverige ägnar de sig åt att samla in pengar och sprida propaganda. Vissa gruppmedlemmarhar även beslagits med att förmedla förfalskade dokument, t.ex. pass.

Algeriska väpnade islamiska gruppen, GIA, är en av dessa grupper som har förgreningar till Sverige. GIA står i våldsam opposition till den algeriska statsledningen. För att splittra landet har GIA genomfört flera blodiga massakrer på civila i byar på den algeriska landsbygden.

I Sverige bedöms bara några få GIA-anhängare finnas, men de har inte bedrivit någon illegal verksamhet här, med undantag för hantering av falska pass. Däremot kan några av dem, enligt Säpo, kopplas till olaglig verksamhet som GIA bedriver i andra länder.

Egyptiska radikala islamistiska grupper som finns representerade i Sverige är Al-Gamaa al-islamiya och Islamiska jihad. Grupperna ligger bakom bomben i World Trade Center i New York 1993, då som genom ett under endast 6 människor dog. Dock skadades över 100 personer.

Under senare tid har de egyptiska grupperna hotat att utföra nya terrorattacker och gisslandramer för att den ledare, som utförde attentatet i New York, ska friges.

Palestinska Hamas har under de senaste åren genomfört flera självmordsattacker i protest mot fredsprocessen i Israel. Sedan 1994 har över 120 personer i Israel dödats i dessa attacker. Hamas har sympatisörer i Sverige men anses inte utgöra en "riskgrupp" här, enligt SÄPO:s bedömning.

Iranstödda Hizbollah är desto mer aktiv i Sverige. Även den är en muslimsk fundamentalistisk organisation som aktivt bekämpar staten Israel. Anhängare har funnits i Sverige sedan 1990-talets början. SÄPO:s bedömning är att Hizbollah-anhängarna i Sverige stödjer dem som begår illegala handlingar i andra länder.

Även Kurdiska arbetarpartiet, PKK, finns etablerat i Sverige. Under 1980-talet mördadades två avhoppade medlemmar, i Uppsala och i Stockholm. PKK bär skulden för ett stort antal våldsdåd i Tyskland. Deras politiska mål är att få den turkiska regeringen på fall genom att på olika sätt skapa opinion, däribland alltså även med våldsamma metoder.
 

Terrordåd i världen
Trenden i världen är att antalet terrordåd blir allt färre. Enligt det amerikanska inrikesdepartementets statistik så utfördes det 304 terroraktioner under år 1997. Bland dem finns den svenska så kallade OS-bombaren med, som under sommaren placerade bomber vid idrottsarenor i stockholmstrakten och stack flera tennishallar i brand.

Antalet terrordåd är något fler än året innan, men fortfarande bland de lägsta sedan 1971. I attackerna under året  dödades 221 personer och 693 skadades. Året innan dödades 314 och hela 2 912 skadades.
Den mest använda metoden var bomber.

Olika extrema islamiska grupperna ligger bakom de mest uppmärksammade terroristattackerna i Europa. De har förgreningar i vitt skilda länder och utför dåden både i det egna och andra länder. Exempelvis var det troligen algeriska GIA som bar ansvar för attentatet i Paris tunnelbana i december 1996. Fyra människor dog och över 80 skadades.

De muslimska terrorgruppernas syfte är att skapa ett religiöst, fundamentalistiskt samhälle. Exempelvis har palestinska Hamas en väl utbyggd social gren också, med skolor, daghem och andra serviceinrättningar för att stödja rättroende muslimer.

Självmordsattackerna i Israel har utförts av Hamas. Dåden slår ofta blint mot oskyldiga, män, kvinnor och barn. På bussar, marknadsplatser och i shoppingcentra har fler israeler dödats hittills sedan 1993 än under hela den palestinska "intifadan". Syftet är att bekämpa den "normalisering" som Hamas fruktar ska bli resultatet av fredsprocessen mellan judar och palestinier. För Hamas är det otänkbart att erkänna existensen av Israel och leva i fred med landet. Organisationens målsättning är att "befria" i dess ögon arabiskt/muslimskt land i Palestina och inrätta en islamisk stat. Under 1997 dödades 23 personer och nästan 400 skadades vid dessa självmordsattacker på offentliga platser.

I Egypten riktades attacker mot turister. Dåd utfördes på en marknadsplats i Kairo och vid pyramiderna i Luxor, då 58 turister dödades. Turisterna befann sig inne i pyramiden när terroristerna anföll med skjutvapen och knivar.

En annan typ av religiös terrorism går att finna hos fanatiska sekter som anser sig ha Guds uppdrag att samla människor till sig. Ofta isolerar de sig och startar någon form av krigföring mot samhället omkring dem. Flera av sekterna har orsakat massdöd, antingen inom sekten eller i det övriga samhället. En sådan händelse inträffade den 20:e mars 1995 då den japanska Aum Shinrikyo-sekten spred nervgasen sarin i tunnelbanevagnar i Tokyo. Totalt dog 12 människor i attacken, och över 5 000 skadades. Hade sekten haft tillgång till mer effektiv sarinlösning hade ännu fler offer krävts vid attentatet.

Sprängningen av den federala kontorsbyggnaden i Oklahoma City, USA, 1995, misstänks också ha anknytning till en fanatisk domedagssekt, Branch Davidians. Två år tidigare belägrade Davidianerna sin egen ranch i Waco i Texas. I en eldstrid med FBI utbröt en eldsvåda och cirka 70 medlemmar brann inne. Sprängningen i Oklahoma utfördes på tvåårsdagen efter branden i Waco och förövaren ville hämnas för den.

I Europa har det under många år varit den Irländska Republikanska Armén, IRA, i Nordirland och en Baskiska Separatiströrelsen, ETA i Spanien som fört sin politiska kamp genom terroraktioner.
 

Hotbilden efter kalla kriget
I och med Sovjetunionens och Warszawa-paktens kollaps och det därpå följande slutet för det "kalla kriget" så grundar sig konflikterna inom världspolitiken inte längre på spänningen mellan kapitalism och kommunism.

Under 1960 och -70 talen dominerade "vänsterterrorismen". Terrorgrupperna från 1970- och -80-talen, med en tydlig vänsterideologi, är idag antingen upplösta eller lever en slumrande och avväpnad tillvaro. Detta  är fallet för t.ex. Röda armé-fraktionen, Action Direct och Röda Brigaderna. Flera av gruppmedlemmarna har hunnit sitta av långa fängelsestraff.

Idag står  konfliktorsaker att finna inom enskilda länder. Tidigare dolda konflikter har kommit upp till ytan. Spänningar uppstår bl.a. mellan olika etniska eller religiösa grupper.

I spåren av nationella oroligheter har en våg av högerextremism följt, som tydligt går att utläsa i bland annat Frankrike, där ultrahögern och dess ledare Jean-Marie le Pen lyckats etablera sig som ett salongsfähigt politiskt parti som är representerat i flera franska kommunfullmäktige. Även i Tyskland och Ungern har extremhögern vunnit mark, liksom i Belgien.

Under 1980-talet begicks flera attentat av högerterrorister. Ett var riktat mot järnvägsstationen i Bologna, ett mot en synagoga i Paris och ett mot en oktoberfest i München.

Vissa terrorismforskare anser att enskilda frågeställningar kommer att engagera människor i ännu större omfattning än hittills, nu när intensiteten i den ideologiska konflikten mellan kapitalism och kommunism har mattats. Exempel på sådana frågor är djurens rättigheter, miljöfrågor, anti-teknologi av något slag, anti-abort. Man menar att det alltid finns en risk att laddade frågor engagerar människor som anser att våld är en rimlig metod att tillgripa för att nå sina syften.

Via Internet har det också blivit lättare att hitta likasinnade människor på olika håll i landet eller i världen. Via Internet har det även spridits information om hur man tillverkar bomber och andra våldsamma vapen med material som är allmänt tillgängliga.
 

Terroristens medel/vapen
Den moderna historien visar att det finns en rik flora av medel att använda för att utföra ett terrorattentat. Bomber som placeras på offentliga platser, skadar och dödar urskiljningslöst. Kidnappningar av inflytelserika personer var vanligt förekommande under vänsterterrorismens tid och förekommer i viss mån fortfarande i Latinamerika för politska syften. Flygplanskapningar är ett annat exempel.

Självmordsdåd är en extrem metod som ofta förutsätter att förövaren blir utsatt för en omfattande psykologisk övertalning - "hjärntvätt" - för att sätta det ideologiska målen högre än sitt eget liv. Flera av dem som offrat sina liv för den extremmuslimska Hamas är unga, nyrekryterade aktivister från lägre samhällsklasser.

Döden glorifieras, den som dör för saken fruktar ingenting och begår en eftersträvansvärd handling. Hans handling sanktioneras först av den högsta politiska och religiösa ledningen inom Hamas. När den är utförd är han garanterad en plats i paradiset.

Att använda kemiska och biologiska stridsmedel skulle kunna ge oerhörda effekter, om exempelvis smittsamma bakterier spreds i dricksvattnet eller i luften där många människor passerar. Kemiska medel har använts, exempelvis i Tokyos tunnelbana av sekten Aum Shinrikyo. Innan dess hade sekten också spridit nervgasen sarin men misslyckats, eftersom den kemiska reaktionen gick åt fel håll. Dessvärre utvecklades saltsyra istället och spreds från sektens bil i staden Matsumoto, vilket ledde till att sju människor dog och mellan 150 och 200 personer fick föras till sjukhus.

För att klara hanteringen av såväl kemiska som biologiska stridsmedel krävs det dock ofta specialutbildade kemister och mikrobiologer. Eftersom antalet personer med kompetens att tillverka kemiska/biologiska vapen är begränsat kan det därför vara problematiskt för terrororganisationer att rekrytera individer med de rätta kunskaperna.

Det finns även en risk att radioaktiva ämnen används som medel även om man idag inte känner till att så skulle ha skett.

Nya tänkbara mål för terrorister är telemaster, datanätverk och den infrastruktur som i övrigt har byggts upp kring informationsteknologin.
 

Motmedel i Sverige
Statsmakterna i Sverige har som mål att terrorism först och främst ska förebyggas och förhindras. Terrorismverksamhet som riktas mot personer och objekt inom Sverige samt mot svenska officiella intressen utomlands, ska avslöjas.

Säpo
Säkerhetspolisen, Säpo, ansvarar för bekämpningen av terrorism i Sverige. Eftersom den internationella terrorismen rör sig över gränserna är Säpo i detta arbete beroende av internationellt samarbete för att få tillgång till nödvändiga informationer.

I terrorismbekämpning ingår också att motverka sådan verksamhet som inte har anknytning till Sverige, exempelvis flyktingspionage från regimer eller organisationer i andra länder som förknippas med terrorism.

Terroristlagstiftning
Sedan 1973 finns en terroristlag i Sverige. Lagen riktar sig enbart mot utländska medborgare och från början var det regeringen som beslutade om vilka personer och organisationer som bedömdes som terrorister, med hjälp av underlag från Säpo.

Efter stegvisa förändringar i lagen finns sedan 1991 en "Lag om särskild utlänningskontroll" (SFS 1991:572) där organisationskriteriet är borttaget, alltså att den misstänkte ska tillhöra en av regeringen misstänkt terroriststämplad organisation. Nu är det enbart personens beteende som bedöms. All form av verksamhet som kan hota rikets säkerhet omfattas av lagen, även spioneri och olovlig underrättelseverksamhet.

Specialstyrka mot terrorism
1991 upprättades en speciell insatsstyrka mot terrorism, Nationella Insatsstyrkan. Den är sedan 1996 placerad under polismyndigheten i Stockholms län, vid polisoperativa avdelningens säkerhetsenhet.

Styrkan består av cirka 50 poliser och har som huvuduppgift att frita eventuell gisslan. Den sätts in som sista utväg vid en skarp situation. Styrkan har särskild kompetens om skjutvapen och sprängämnen. Halva tjänstgöringstiden ägnas åt utbildning och träning.

Nationella Insatsstyrkan har aldrig tagits i bruk i sin helhet.
 

Terrorismforskning - kunskapsbehov och frågeställningar
Statsmakterna har ett övergripande ansvar för att motverka och förhindra terrordåd i Sverige. Nya grupper som kan misstänkas använda våld för att nå sina politiska mål ska förhindras att etablera sig. De organisationer som bedriver terror i andra delar av  världen bör inte tillåtas växa sig starkare inom landet. Andra grupper som använder våld eller hotar säkerheten på annat sätt skall hållas under uppsikt.

För att klara detta  behövs det kunskap om terrorismen även i ett land som Sverige, som har varit förskonat från terrorhandlingar. Statsmakterna och berörda myndigheter måste ha tillgång till kunskap för att klara sin uppgift att skydda samhället mot terrorism.

Några av de grundläggande frågorna i sammanhanget är:

GIA, Hamas och PKK är exempel på några organisationer som använder terror och som finns representerade i Sverige.

Ett annat forskningsområde terroristernas metoder, liksom kartläggning av vilka metoder de olika terrorgrupperna och sekterna, små och stora, använder sig av, exempelvis självmordsattacker, nervgas, sprängämnen, skjutvapen och tagande av gisslan.

För att besvara många av de ovanstående frågorna behövs insatser både från forskare och från underrättelsetjänsten.

Kartläggning gäller inte bara de muslimska fundamentalistiska organisationerna utan även religiösa sekter. Flera av de sekter som har medverkat till massdöd på olika håll i världen, finns representerade i Sverige och har för närvarande en viss medvind, då bland annat olika former av "nyandlighet" börjar sprida sig till olika delar av samhället.

Statsmakterna har också intresse av att få en belysning av hur Sverige betraktas av andra länder och av terrororganisationer utomlands. Hur ser hotbilden mot Sverige ut?

Sveriges vidgade internationella engagemang, främst som medlem i EU och den gemensamma Europeiska polisen, Europol, ställer krav på att det finns experter på terrorism inom landet som kan rådfrågas när olika beslut måste fattas.

När det inträffar ett dåd någonstans i Europa måste Sverige som nation kunna svara på om det ska bedömas som ett terrordåd eller inte. Myndigheterna måste kunna motivera vilka flyktingar som ska få politisk asyl i Sverige och vilka som inte ska få det.

Dessutom deltar Sverige i olika internationella insatser, t.ex. inom ramen för FN. Kunskap om terrorism behövs för utbildning av personal som medverkar vid dessa samt för bedömning av hotbilden mot personalen.

Utöver statsmakternas behov finns det rent akademiska frågeställningar kring terrorism, inom exempelvis statsvetenskap, internationella relationer, ekonomi, psykologi, historia, filosofi, juridik, beteendevetenskap, naturvetenskap/teknik. Syftet med forskningen är att hitta orsaker till och förklara terrorism och terrorhandlingar. Analyser av den politiska historiken och av dagens politiska karta i de länder där terrorism förekommer utgör basen för det mer operativa behovet av kunskap som statsmakterna har.

Akademisk forskning kan också vara en kritisk granskning av terrorismlagstiftning eller studier av hur beslutsfattare reagerar i krissituationer (se mer under Terrorismforskning i Sverige).

Det är också motiverat att närmare studera de bakomliggande orsakerna till vad som förmår terrorister att offra sina egna liv för att gagna organisationens mål. Hamasmedlemmar, ofta unga män, åker själva med den buss eller bil som exploderar i terrordåden, och går en oundviklig död till mötes.
Vidare finns det skäl att kartlägga de faktorer som gör att människor ansluter sig till organisationer som legitimerar våld och dödande i sin verksamhet.

Troligtvis finns det också ett behov av ökad kunskap hos gemene man om dessa frågor. Det kan noteras att man på Internet hittar flera amerikanska hemsidor om terrorism som vänder sig till civila, med information om hur man kan skydda sig, var terrorism förekommer, vilka riskerna är etc.
 

Senast ändrad 2000-03-21
© RiskNet/FOI